Zucchinisaurus Rex

Idag fann jag mig i situationen att det stod ”zucchini” i receptet på dagens middag. Men den zucchini jag hade för mig låg i kylskåpet var på rymmen. Eller uppäten. Eller både och.

Oavsett så gick jag ut till pallkragarna för att drabbas av nästa motgång. Det enda jag fann var ett gäng små zucchinis som såg sjuka, mjuka och ganska sunkiga ut. Muttrande skar jag bort dem och kände mig som en värdelös hobbyodlare. Som en pallkragelandets motsvarighet till en falsksjungande pubtrubadur med förprogrammerad keyboard.

Lyckligtvis vände jag sedan upp några blad och fann en jättelik zucchini. (Och plötsligt förstod jag varför näringen inte räckt till att få liv i de små zucchinistackarna. (Eller om det är så att de inte blivit pollinerade.)) Den var ljusgrön, nästan vit. Men köttet smakade gott. Jag vägde den innan den styckades upp för att yppas in i matlagandet. 1,6 kilo. Vilken bjässe! tänkte jag och ringde mamma för att skryta. (Hon har löjligt gröna fingrar, så jag måste ju hävda mig.)

Plötsligt stod jag inför ett problem: Vad gör man med nästan 1,5 kilo zucchini? Inte går den väl att frysa in? Hur mycket zucchini kan man äta innan man … blir illamående?

Med ett självgott leende på läpparna lade jag in återstoden av zucchinin i kylskåpet med tanken att jag kan lösa problemet senare. I värsta fall kan jag ju äta upp zucchiniskörden. Så mycket zucchini rör det sig inte om. Trodde jag.

Senare ikväll tittade en granne in för att fråga hur det går med potatisen. Vilket ledde till att samtalet helt osökt kom att handla om min enorma zucchini – bättre människa än så är jag inte. Och när jag berättade för min granne levde jag mig så mycket in i historien att jag sträckte mig fram och förde bladen åt sidan som jag gjort tidigare idag.

Och då hittade jag en zucchini till. En. Ännu. Större.

En gigantisk zucchini på 2,875 kilo. Nästan tre j-a kilo.

Sammanfattning: Under dagen har jag gått från usel pubtrubadur till en brittisk countryside-dam vars liv cirkulerar kring att odla fram de största grönsakerna. Inte särskilt rock. Men ändå. Nästan 5 kilo zucchini – är inte det lika mäktigt som de löjligt stora förstärkarväggarna bakom, säg, Slayer?

 

Kommentarer

Skrivet av maja den 6 aug 2010 - 08:30.

Oj oj oj!! Grattis! Har också odlat zucchini i sommar, fast i kruka på balkongen. Inte lika lyckat...vägde inte ens de som blev, men de räckte till två middagar. Nu känns det som om kruksässongen för deras del är över... Mina fick väldigt långa stjälkar, beror nog på att de fick för lite ljus? Lyckost dig som har en täppa!

Skrivet av j@nne den 6 aug 2010 - 10:44.

jag är djupt imponerad av dina gröna fingrar! vattna på!!

Skrivet av x den 8 aug 2010 - 00:44.

Wow! Det räcker till mycket ratatouille!

Skrivet av Eleonora den 13 aug 2010 - 14:27.

Härligt underhållande odlingsblogg :) Sist jag kikade på kolonilotten var det dåligt på zucchinifronten, men jag kanske borde göra en noggrannare undersökning...

De här Zucchiniplättarna var jag starkt skeptisk till ända tills Zenitha själv bjöd mig på dem. Kanske gömmer sig några smaskiga örtkryddor i pallkragarna mellan bladen som du kan krydda med?

http://www.ecoprofile.se/recipe-128-Zucchiniplattar.html

Kanske en inläggning i ättikslag av den squash du inte hinner äta upp just nu?

Skrivet av Theodor Adolfsson den 13 aug 2010 - 19:50.

Zucchiniostkaka har jag och min familj gjort några gånger. Nästan en av mina favoritefterrätter. Smakar minst lika bra som riktig ostkaka om man lyckas med den.

Skrivet av Theodor Adolfsson den 13 aug 2010 - 19:54.
Skrivet av Flute den 17 aug 2010 - 16:01.

Glöm inte att zucchini egentligen är pumpor som skördas omogna. Därför blir de som mogna ungefär lika stora som pumpor...

Skrivet av Helen den 20 aug 2010 - 10:41.

Wow! Du ger hopp åt oss andra vanliga dödliga.

Skrivet av Johanna den 26 aug 2010 - 10:50.

Schysst! Har själv skördat några riktigt stora zucchinis, men föredrar faktiskt de mindre. När man låter dem växa så blir smaken liksom lite mer träig. Men gott är det alltid. Oja!

Skrivet av j@nne den 26 aug 2010 - 11:42.

hur gick det sedan med odlingarna efter zucchinin?

Skrivet av Frida den 30 aug 2010 - 21:04.

Din Zucchini vägde lika mycket som min bebis när han föddes. Lyckats äta upp hela?

Skrivet av Gäst den 31 aug 2010 - 13:14.

odlar definitivt zucchini nästa år efter denna fantastiska historia. 3 kilo är ju helt vansinnigt. och skrattade gott åt gurkan? ja, en gurka är det. ser bara så himla annorlunda ut när man odlar själv. /johanna

Skrivet av Carin den 5 okt 2010 - 22:34.

Zucchini tips från Vegania av Nina Andersson

Vego stroganoff
4 port
1 lök, hackad eller 2 dl hel smålök
1 röd paprika, i bitar
1 zucchini (ca 300 g), i stavar
250 g champinjoner, skivade eller hela små
2 tsk paprikapulver
2-3 msk vetemjöl
5 dl sojamjölk eller 3 dl sojamjölk och 2 dl sojagrädde
2 msk tomatpuré
1 buljongtärning
några stänk cayennepeppar

Hetta upp olja i en stekpanna med höga kanter eller en gryta. Fräs löken en stund, och tillsätt sedan övriga grönsaker. Låt grönsakerna fräsa en stund, så de blir lite bruna och ganska mjuka. Tillsätt paprikapulver och rör om. Rör ut mjölet i lite av sojamjölken. Häll resten av sojamjölken i grytan med grönsakerna. Tillsätt buljongtärningen. Låt det koka upp och vispa då ner redningen (om du använder sojagrädde behöver du lite mindre mjölredning). Tillsätt också tomatpuré och cayennepeppar. När det kokar upp, tillsätt eventuell sojagrädde. Smaka av med salt och kanske en nypa socker. Servera med makaroner eller ris.
Variation: Tillsätt kokta kikärtor till stroganoffen.
Pröva gärna att göra stroganoff med andra grönsaker, t.ex. rotsaker.

Senaste kommentarerna

  • M.Z.: Det kan vara så ("Om man är laktovegetarian lever man...
  • Gäst: Vad lustigt! Jag läste just Keith Farnish ("Time's up...
  • JJ: Den ambivalens vi alla kan känna inför en mängd...
  • Pella: Vi, menar jag förstås :D
  • Pella: Mitt intryck är iofs inte att Dark mountain väntar....