Valet och (den verkliga) hållbarheten
Foto: Frankie Roberto.
Effektredaktionen följer valdebatten, men har inte mycket att sätta tänderna i.
Vem pratar omställning? Var är visionerna för ett fossilfritt samhälle?
I förra veckan gjorde Andreas Carlgren ett märkligt försökt till nytolkning av begreppen och menade att de kritiker som anser att Sverige borde uppfylla sina klimatmål på hemmaplan är motståndare till klimatbistånd för att hjälpa fattiga länder. Han fick argt svar av Jens Holm.
Annars är det ont om fjädrar som ryker. Hellre än frågan om massbilismens hållbarhet diskuterar man detaljerna om hur man ska få fler bilar som släpper ut lite mindre (Alliansens) (Miljöpartiets).
Den som följde tisdagens ekonomidebatt på SVT fick också höra Miljöpartiet visionera om en höjd koldioxidskatt som skulle ge 49 öre dyrare bensin. Det är visserligen mer än Moderaterna, som inte vill höja bensinpriset alls utan hoppas på en automatisk omställning när världsmarknadspriserna på olja går upp. Men det är lite som att man satt och petade i ett dockhus, med miniatyrbilar och små, små bensinpumpar som man stoppar in små, små pengar i.
Man pratar ören.
Men om målet verkligen är att minska bensinförbrukningen, hur mycket skulle 49 öre per liter påverka? Enligt en undersökning av SIKA härom året skulle bensinpriset behöva kosta 27 kronor och 50 öre per liter för att utsläppen från vägtrafiken år 2020 ska ha minskat 20 procent jämfört med år 1990.
I dag är riktpriset för blyfri 95 på 12,33 kr. Så ligger det något i SIKA:s analys är det snarare tior än ören som borde diskuteras.
Det vore för övrigt intressant att höra de olika partiernas definition av begreppet "hållbarhet". Menar man med hållbart samhälle en värld som kan fortsätta rulla på som i dag i så stor utsträckning som möjligt – bara vi inte sågar av den gren vi sitter på helt och hållet – eller menar man ett samhälle som faktiskt utgår från de yttre ramar som naturen sätter?
Annat intressant på nätet: Flute om USA:s ekonomiska läge.
Kalendarium
Nyhetslänkar
Fördjupning
© Copyright 2009–2011. All rights reserved. Designad av
Kommentarer
Visst kan kännas tröstlöst att gång efter gång be olika myndigheter redovisa sin syn på peakoil och hur man hanterar risker kring en kommande brist på energi, främst olja. Vårt dominerande bränsle till våra bilar = snuttefiltar. Då är det enklare att prata bensinpris och ören. Med andra ord pladder i bladverket i stället för strukturer kring bilen m a o trädets rötter och stam.
Tror att både Energimyndigheten och Krisberedskapsmyndigheten gör ett bra jobb med utgångspunkt från de politiska signaler man får. Vi gör vad vi är tillsatta att göra, inget mer.
Inför valet om 25 dagar finns inget politiskt parti som lyft energiförsörjningen, denna ödesfråga och visat politiskt mod och ansvar. Konsekvenserna av peakoil ger inga nya röster. Tvärt om det skulle innebära politisk harakiri.
En kommande oljebrist är så fasansfull och otäck att man sopar hela frågan under mattan av det enkla skälet att lösningen av energibristen är övermäktig. Då är det bättre att lägga locket på och tillsammans med andra länder dela sorger och bekymmer när de väl inträffar. Så hanterade man finanskrisen 1.0 och så kommer man att hantera "postpeak" och finanskris 2.0.
Apropå ekonomidebatten. I varje valrörelse (och förresten även annars) lyckas man leta rätt på någon tomte som bilpendlar 40 mil om dagen. Och som ses som en självklar och typisk representant för hela Sveriges bilburna befolkning. Denna individ anger alltså ribban för hela "debatten" om bilsamhället. I ekonomidebatten häromdan lyfte man fram en person som bilpendlar Örnsköldsvik-Umeå fem dagar i veckan (ToR 22 mil), och som fick gråta ut över de höga bensinpriserna. Karln ifråga bor tydligen i centrala Övik och arbetar i centrala Umeå. Vad ingen nämnde är att det går ypperliga och täta expressförbindelser mellan de båda städerna. Inte heller hördes en stavelse från Sverker Olofsson om att Botniabanan mellan Övik-Umeå invigs nu i helgen, så att det from nästa vecka går att åka denna sträcka på 45 minuter med snabbtåg.
Givetvis borde Olofsson veta bättre som faktiskt bor alldeles utanför Umeå. Det är svårt att få fram en omställningsdebatt i ett klimat där de flesta journalister vägrar att göra sitt jobb. Istället fick vi nu se partiföreträdarna sitta och jamsa med om den stackars glesbygdsbons totala beroende av sin bil.
Om Alliansen segrar kanske han kan trösta sig med 40.000 i stöd från oss skattebetalare när han köper sin nästa bil.
Björn Forsberg
Ja, en del av skulden får onekligen läggas på journalistkåren också, för att delta i hela "business-as-usual"-upplägget, i stället för att försöka dra debatten mot ett större perspektiv.
Det här valet känns totalt förlorat. Vet inte vad jag väntat mig riktigt, men kanske något mer verklighetsanknutet utspel från Miljöpartiet? Jag har sen ett antal månader mer eller mindre duckat för mycket av
rapporteringen runt valrörelsen, så jag kanske har missat något, i och för sig. Man kan ju hoppas.
Man får inte glömma bort att en höjd koldioxidskatt som skulle ge 49 öre dyrare bensin är ett kompromissförslag mellan mp, s och v. Mp har ju inte ensam majoritet i riksdagen och kan inte vara hur radikala som helst. Detta är viktigt att hålla i minnet. Jag anser att det är mycket bättre att kompromissa och att det ändå händer något i sak, än att ställa sig utanför allt samarbete och ingenting händer.
Bensinskatten är idag 62 procent av konsumentpriset på bensin i Sverige.
Dagspriset den 30 augusti 2010 är 4,42 kronor för bensin (inkl oljebolagens inte obetydliga vinster) och 8,01 är skatt på varje liter som säljs i Sverige, vilket ger 12,43 kr/l.
I stora ekonomier som USA, Kina och Ryssland rör sig bensinskatten idag om ören på varje liter såld bensin.
Olja säljs idag i fat för 3,40 kronor litern, hallå?!
Det som händer med dessa fantasier till skatter är bara att produktionen söker sig till länder där det är billigare att producera (låga skatter på arbete, energi och transporter), vad har man då vunnit?
Förutom att vi förlorar produktion?
PeakOil?
Vänta nu hur är det egentligen?
För att få lite perspektiv på dessa påståenden kan det ju vara bra att inflika att olja idag (100903) säljs i fat för 3,39 kronor litern och att svensk bensin idag kostar ca 4,5 kronor litern* utan skatt.
Det kan vara tänkvärt att 1981 kostade bensin mer än idag (se graf nedan), och det trots att Kina då fortfarande cyklade och privtabilism där ännu förknippades med kapitalistisk livsstil. Är väl i övrigt ungefär den retorik som här används av de gröna idag.
Här två grafer av bensinprisets utveckling 1981-2007 och 2006-2009, efter detta har väl bensinskatten höjts ytterligare.
http://www.automotorsport.se/bigpix/2008/bensipriser_big.jpg
http://www.automotorsport.se/bigpix/bensinpris_big.jpg
Det blir "något" osakligt över det hela när det i Sverige pratas om stigande drivmedelspriser som någon självklarhet samt det ständiga tjatet om Peakoil (som väl är en 120 årig historia i sig).
Detta när prisökningen på bensin inte beror på ökad konsumtion i typ Kina utan i Sverige uteslutande är beroende av att bensinskatten höjts i omgångar från det redan mycket hög nivå 1981. Liknar det inte lite hur man ska få oss att tro på AGW? :)
* Här kan man räkna ut den dagsaktuella svenska skatten. http://www.jet.se/prices/taxes.aspx
här kan man se att kalla och glesbefolkade Sverige ligger i bensinpristoppen i världen,
http://www.nationmaster.com/red/graph/ene_gas_pri-energy-gasoline-prices...
Summering: Räknat med 1981 års redan mycket höga svenska bensinskattesats så hade en liter 95 okt bensin i idag, september 2010, kostat 8,50 kr/litern..., PeakOilPeakOil eller hur :)
Men visst 8,50 är ju fortfarande dyrt jämfört med den exploderande kinesiska bilmarknaden, bensinpriset i USA eller Europas största (eller om det nu efter krisen är näst största) bilmarknad Ryssland.
I övrigt, inte ens när bensinpriset toppade i juni 2008 hade bensinpriset orkat över 10kr/litern med 1981års bensinskatt, utan priset hade då stannat vid 9,88 kr/l.
Skulle priset på bensin fullkomligt explodera och fördubblas (hur troligt är en sådan prisexplosion?) så skulle själva bensin fortfarande kosta mindre än 10 kronor litern (exkl. skatt) och olja mindre än 7kr/l.
Det finns säkerligen goda skäl att inte vara alltför beroende av fossila bränslen (om man nu inte har egen tillgång) men det är ju inte heller Sverige i internationell jämförelse och det måste väl ändå finnas någons sans i debatten.
Det kan konstateras att skatten på svensk bensin i dag utgör 8 kronor litern eller 64 procent av konsumentpriset medan skatten på bensin i stora ekonomier som ex. USA ligger kring totalt 80 öre/l dvs kring 6 procent av konsumentpriset. I Kina kostar bensin idag förövrigt under 3 kronor/litern och då ser det ut så här... http://www.youtube.com/watch?v=JD7MjQ1Tjc4 :)