Kollaps

Det går numer inte en dag utan att jag läser nyheter som passar som skrämmande väl in de scenarier som jag målar upp i min nya bok Kollaps – Livet vid civilisationens slut. Här är några exempel från denna tisdagsmorgon: Hårdnade konflikter om jordbruksmarken i Etiopien (Guardian), Svenska företag laddar för eurokollaps (SVD) och prisras på bostäder (DN).

Kan vi lägga ihop alla dessa historier och se helheten kan vi också inse att vi ofrivilligt har checkat in på en väldigt skumpig resa, längs nerförsbacken av den industriella civilisationen. En resa som vi bör förbereda oss väl för.

Glädjande nog verkar min bok väcka en hel del intresse och i morse gjorde jag min första tv-medverkan om detta ämne, i TV4:s nyhetsmorgon. Något som i sig borde kunna tolkas som ett intressant tecken i tiden.

Ps. Ordfront erbjuder boken till Effekts läsare till det lägsta priset på marknaden, 179 kr (porto ingår). Här är länken till erbjudandet.

Vårt samhälles mytbildning kring "Den stora kraschen" får oss att missa kraschen när den väl sker – eftersom den inte ser ut som vi tror att den ska göra.

Svenska Dagbladets Andreas Cervenka påminner om detta i ett litet men viktig blogginlägg.

Spektakulära börskrascher är lite som åskoväder – det dundrar rejält en stund och sedan tittar solen fram igen.

De verkligt allvarliga börskollapserna gör desto mindre väsen av sig.

De kommer smygande, som öppna gaskranar som långsamt sprider sitt osynliga gift.

Först i efterhand förstår vi att kraschen är ett faktum.

Kanske är vi mitt inne i en sådan nedgång just nu.

Börsen har visserligen bara backat någon procent i dag, men den har backat konstant tio dagar i rad.  Med konsekvensen att mer än tio procent av dess värde har förlorats. Tyskland har svårigheter att sälja sina statsobligationer. Räntorna på övriga länders statspapper fortsätter uppåt. Cervenka, som har en stor förtjusning för metaforer, skriver:

Ända sedan 2008 har världsekonomin liknat en tågolycka i slowmotion.

Visad i normal hastighet är filmen en riktig skräckis. Men framvevad med en bildruta i veckan under tre års tid känns det som egentligen är en gigantisk skuldkrasch inte lika dramatisk.

I Lettland är det dock rätt dramatiskt för de sparare som har pengar i banken Krajbanka, rapporterar bloggrannen Flute samt Zero Hedge. Banken är på väg att gå omkull och just nu pågår en uttagsanstormning mot banken. Köerna vindlar sig långa till bankkontor och uttagsautomater. Kunderna får ta ut motsvarande max 660 kronor per dag. Min gissning är att vi kommer att få se många fler sådana här bilder den närmaste tiden.

Många ekonomiska bedömare har nu definitivt räknat ut eurons överlevnadsmöjligheter. Här är Jeremy Warner i The Telegraph som spår anarki på finansmarknaden:

Contingency planning is in progress throughout Europe. From the UK Treasury on Whitehall to the architectural monstrosity of the Bundesbank in Frankfurt, everyone is desperately trying to figure out precisely how bad the consequences might be.

What they are preparing for is the biggest mass default in history. There's no orderly way of doing this. European finance and trade is too far integrated to allow for an easy unwinding of contracts. It's going to be anarchy.

Minns ni Alessio Rastani? Aktiemäklaren som i BBC varnade för en ekonomisk krasch? Filmen blev extremt spridd och efteråt halvt avfärdad eftersom Rastani var mer av en daytrader än professionell aktiemäklare.

Här kommer ett nytt beskt budskap från morgonsoffan, denna gång en irländsk, levererat av finansrådgivaren Eddie Hobbs. Faller Italien, menar Hobbs, blir det panik och bankerna töms på de pengar de har. I detta nu gör sig Europas rika redo för en finansiell kollaps genom att lämna euron och placera pengarna i säkrare tillgångar.

Jag tycker jag börjar bli härdad, men detta var en rejäl pulshöjare.

Kudos till Bloggrannen Vidsynt som tipsade om det, och till Flute som hakade på. Detta är i sanning ett måste att kolla in:

Irländskan är kanske inte helt lätt att uppfatta för alla, så här följer Flutes översättning av stora delar av intervjun med Hobbs:

Jag beskådar en uttagsanstormning, förstår ni. Det rinner ut pengar ut italienska banker just nu [...] för att de vet att de har sett detta mönster förut. Vi har sett det i Portugal, vi har sett det i Grekland, vi har sett det på Irland, och det har börjat samma mönster "å, det håller inte på att hända oss"-mönstret. [...]
Verkligheten är att pengar går åt motsatta hållet. Investerare sätter inte sina pengar i italienska statsobligationer.
Sanning är att [...] om Italien faller, blir det ekonomiskt Krakatoa [...]
Vi kommer att få en anstormning mot det europeiska banksystemet. Pengar som flyter ut ur Italien från rika människor kommer automatiskt att skapa en smittande anstormning mot Spanien, Portugal, Grekland och Irland till så kallade trygga hamnar. [...]
obligationsmarknaden är viktig för banksystemet, eftersom banker äger obligationer. [...] Så om italienska obligationer faller kraftigt i värde, är det en fjärdedel av den europeiska obligationsmarknaden som faller i värde. Det ger en enorm stress på europeiska banker, och många av dem kanske inte kan räddas av deras egna regeringar, eftersom dessa regeringar själva har nått gränsen för hur mycket pengar de kan låna för att hälla pengar i sitt eget banksystem. Så man kan få en situation där man får en våg av bankkollapser, av vilka en del inte bedöms vara systemviktiga och kommer att låtas fallera. Detta skapar panik, en enorm uttagsanstormning över Europa, som blir en global finansiell händelse, som kommer att vara mycket större än det som hände efter Lehman-kollapsen. [...]

Kärnproblemet under allt detta [...] är att vi helt enkelt inte har tillräcklig tillväxt i den utvecklade världens ekonomier för att betala alla skulder som dessa ekonomier har byggt upp genom att ge löften som inte kan uppfyllas till offentliganställda genom hela den globala ekonomin, genom hela den utvecklade världen, och andra löften som inte kan klaras av tillväxten. Så det kommer en stor rebalansering [...] som faktiskt behöver fortgå i över ett decennium. [...]
Saken är den att det inte finns någon lösning, det är därför jag säger att man behöver en plan B. Och plan B är att inse att vi nu befinner oss i en förhöjd risk att euron själv kollapsar som valuta. Det är bara ett krasst konstaterande av fakta. [...]
genomgående har europeiska ledare befunnit sig bakom kurvan, de har varit efter takten i skeendena, och återigen ligger de efter. Just nu är vad vi ser i Europa att de har tappat greppet om situationen, det är ganska klart. Det är nu endast i händerna på marknaderna och hur marknaderna tolkar det.
Så vad jag skulle säga till folk - om du har några pengar alls måste du väldigt noggrannt överväga att ta ut en del av dessa pengar ur euron och ut ur denna jurisdiktion. [...] idén är "trygg hamn" [...]
medan jag talar, så gör alla som har tillgång till någon form av kunnig rådgivare, med andra ord rika människor, detta i Italien. De gör det i Spanien. De gör det i andra länder

Se också Cornucopias inlägg om eurokrisen, Vart tog pengarna vägen?

Även EU-kommissionens ordförande José Manuel Barroso varnar för systemkris.

Dagens snackis i dag är utan tvekan tradern Alessio Rastani som i BBC säger rakt ut hur kört det är för vårt finansiella system (missa inte reaktionerna från programledarna efteråt):

I de flesta fall verkar det finnas en tyst överenskommelse om att folk som arbetar inom finansvärlden försöker göra allt de kan för att lugna marknaden, även när de uppenbarligen är djupt oroliga för framtiden. Rastani verkar inte bry sig om någon sådan överenskommelse.

Han är uppenbart smitttad av den cynism och det egotänkande som präglar vårt moderna samhälle. Rädda dig själv – skit i andra. Han verkar till och med förespråka att man ska försöka berika sig på andras olycka genom att göra rätt placeringar i den kommande finanskollapsen.

Därmed ger Rastani ett exempel på det som Nicole Foss länge varnat för, att de redan rika kommer att få mer makt i en djupare ekonomisk kris – om inte vanliga människor förstår vad som är på väg att ske och förbereder sig ekonomiskt för detta. Nicole Foss uttrycker det som att vi måste se till att behålla så mycket värde som möjligt i botten av pyramiden. Bäst görs detta genom att minska sin skuldsättning, målet bör vara att ha så lite skulder som möjligt. Andra sätt är att satsa sina pengar på sådant som är värdebeständigt och som ger möjligheter att utveckla alternativ när de övergripande systemen rämnar. Köp av produktiv mark är ett exempel.

Jag tycker att det verkar som att allt fler inser att samhället inte kommer att tuffa på så som det har gjort under efterkrigstiden. Att det kan gå väldigt illa. Men många faller snabbt över i den direkta motsatsen till evig tillväxt, undergång och apokalyps. Som om det bara fanns två lägen. Och i det senare fallet, lyder tankegången, är det skitsamma om man har byggt någon beredskap eller ej, allt är ändå kört.

Det troligaste scenariot är naturligtvis att framtiden kommer att bjuda på något annat än vare sig konstant uppgång eller totalt sammanbrott. Ett brett spektrum av möjliga utvecklingar som man kan stå bättre eller sämre rustad för.

Alessio Rastani vill använda krisen till tjäna pengar, vi andra kan använda den till att bygga ett bättre och mer hållbart samhälle. Fast det lär inte ske om vi blir tagna på sängen.

Andra om BBC-klippet: Cornucopia, Musik @ Centrifugen och Zero Hedge.

[UPPDATERING] Alessio Rastani var som många misstänkt lite för ärlig för att verkligen vara en seriös trader inom finansvärlden. Han handlar visserligen en del med aktier, men säger till The Telegraph:

I'm an attention seeker. That is the main reason I speak. That is the reason I agreed to go on the BBC. Trading is a like a hobby. It is not a business. I am a talker. I talk a lot. I love the whole idea of public speaking.

I agreed to go on because I'm attention seeker. But I meant every word I said.