Tåg
London-Peking på två dygn?
I senaste numret av Effekt skriver Josefin Olevik om hur man bäst planerar vårens långväga tågresor. Själv har jag just knåpat ihop en sväng till London och sedan vidare till Paris. Nattåget till Köln, frukost där och sedan är man framme i London lagom till lunch. Inte så långt som man kanske skulle kunna tro.
Insåg också till min förvåning att tåget mellan London och Paris faktiskt bara tar drygt två timmar. Det är en timma kortare än Stockholm-Göteborg med X2000.
Jag gillar verkligen att åka tåg genom Europa. Landskap, städer, människor och deras berättelser och öden virvlar förbi. Det är några år sedan jag senast satte mig på ett flygplan och hittills har det inte känts som en uppoffring att låta bli. Men visst funderar jag över längre resor.
Efter klimatmötet i Köpenhamn började jag grubbla över möjligheterna att ta en båt över Atlanten till nästa stora klimatmöte, i Mexiko, i december. Det kräver en viss framförhållning och en massa research. Hittills har jag inte kommit så långt, men jag tänker återkomma till det. Kanske går det till och med att följa med en segelbåt?
Annars får jag medge att hjärtat slog några extra slag när jag häromdagen fick ett mejl med en länk om framtidens stora tågprojekt: En snabbtågslinje mellan Europa och Asien. London-Peking på 48 timmar. Och byter man i Astana i Kazakstan kan man ta en annan linje ner till Delhi i Indien, genom Iran.
Går allt som planerat är linjerna klara inom tio år, skriver Ny Teknik.
Om det är ekonomiskt eller ens praktiskt realistiskt vet jag inte. Men tanken svindlar i alla fall.
Ingen fair fight mellan flyg och tåg
Den senaste veckan har diskussionen återuppstått kring om höghastighetståg är en bra idé eller inte. Bortkastade pengar: klimatpåverkan är inte särskilt stor eftersom tåget inte klarar av att locka över tillräckligt många från andra transportslag, menade Per Kågeson i DN härom dagen.
Nej, kanske inte med dagens system, där flyget går under helt egna regler. Men vem har sagt att det måste, eller ens kan, fortsätta vara så?
Jag vet inte hur många gånger jag har hört människor, från alla möjliga åsiktsläger, konstatera att folk knappast börjar välja transportmedel på ett klimatsmart sätt så länge flyget fortsätter att vara obegripligt billigt. Men sedan tar det liksom stopp. För det är inte helt lätt att skapa proteststormar där människor kräver att en bekvämlighet ska bli mer svårtillgänglig. Det behöver vi modiga politiker till, det är de som måste vara domarna i boxningsringen och se till att den ena parten inte är dopad.
I Storbritannien drivs ”Campaign for better transport”, som med en rolig film förklarar var problemet ligger. Det är ingen fair fight, helt enkelt.
Utveckling?
Serietecknaren Robert Crumb ger en lektion i utveckling. Vart gick det fel?
Via Revolving Doors
Fira samåkningsdagen på lördag
Lördagen den 3 oktober är inte bara en dag när ABF-huset i Stockholm kommer att vibrera av intressanta klimatseminarier, -workshops och -diskussioner på Klimatforum 2009. Det är också en dag som är utropad till Samåkningsdagen över hela Sverige.
Arrangör är den ideella samåkningsrörelsen Skjutsgruppen, som på Facebook länkar ihop människor som ska någonstans och har plats över med andra som behöver skjuts. Gruppen har nu över 5000 medlemmar. En
av medlemmarna, Anders Lundström, har gjort en hyllningssång till
kollektivresenärer, som du kan lyssna på här.
”Hur vi än tar oss fram denna dag så kommer vi göra det tillsammans;
för miljön, plånboken och för att det är riktigt kul.Färdmedlen är valfria; du kan fira samåkningsdagen med din bil, cykel, luftballong eller via härliga samåkningsfärdmedel som tåg eller buss.”, skriver Skjutsgruppen.
Foto: Cykeltaxi i Kenya. Jessica Karlsson/Skjutsgruppen







