Kompostering – ett lyxnöje?
När man ägnar en stor del av sin vakna tid åt att läsa om och fundera över klimatet, hållbarheten och allt som har med det att göra, händer det inte sällan att man nördar ner sig i det man senast läst. Det kan vara FN:s klimatförhandlingar, stadsplanering, det rätta sättet att prata klimat med andra eller lokal omställning som plötsligt framstår som den enda och smartaste vägen att ta världen bort från ett spår som leder till okontrollerbara klimatförändringar.
Men det brukar inte ta lång tid innan man påminns om att det inte fungerar så, utan att någon slags omställning behövs på alla nivåer. Samtidigt. Eftersom de faktiskt hör ihop.
Själv har jag, inte helt utan inspiration från min kollega Jespers bloggserie här, snöat in på lokal odling. Ett sådant fantastiskt sätt att gå runt den koldioxidstinna matindustrin, samtidigt som man lär känna sina grannar och gör något roligt.Jag och några entusiastiska grannar gör gemensam sak, ser ut en plats för en pallkragsodling och kommer överens om att nästa steg naturligtvis är att också starta en kompost för vårt matavfall. Mindre sopor och alldeles egen jord, kan det bli bättre?
För att lugna omvärldens oro över eventuella råttor och dålig lukt bestämmer vi att allt ska gå mycket korrekt och rätt till.
Det är där någonstans jag slår huvudet i en av de andra nivåerna. Matkomposter behöver man anmäla. Fair enough. Jag läser vidare på Stockholms stads hemsida och upptäcker till min stora förvåning att för den som bor i villa är detta gratis, men bor man i flerfamiljshus kostar det 2 700 kronor. Nästan dubbelt så mycket som själva komposten.
Jag ringer miljöförvaltningens upplysningstjänst, men får själv guida informatören till rätt sida på nätet och lyckas inte få något begripligt svar på varför det ska kosta så mycket för någon som bor i lägenhet att bespara kommunen lite matavfall när det är helt gratis för den som har hus.
Känner någon av Effektbloggens läsare till någon vettig förklaring, får ni gärna bidra med den. Men för mig framstår det som ett tydligt exempel på att den samhällets byråkrati inte alls hänger med, samtidigt som den nivån skulle kunna ge den personliga och lokala nivån en ordentlig push.
För ingen vinner väl på att något så basic som kompostering blir en plånboksfråga?
Kalendarium
Nyhetslänkar
Fördjupning
© Copyright 2009–2011. All rights reserved. Designad av
Kommentarer
Asch, ni har bara pratat med fel person! För 700 kronor per år (för en bostadsrätts- eller hyresrättsförening) får man ett kompostkärl, majsstärkelsepåsar till alla hushåll och hämtning varje vecka. Och så blir allt biogas eller jord till närbönder. Supersubventionerat och superbra. Men man får ju inte jorden själv förstås. Det går dock bra att få köpa billig kompostjord av staden.
Det låter bra, ska absolut kolla upp den möjligheten! Men jag hade ju gärna velat kompostera själv, förstås...
Hej Sara!
Gå in här på Ecoprofile på MAT/EGENODLAT/ODLA I STAN ...
så hittar du enhelt annan väg att hantera avfallet. Det har funkat i vår förening i över 10 år.
Bengt
Det förstås. Men det är svårt och mycket jobb med att få en matkompost att fungera bra så det finns en poäng med att det sköts av kommunen. En vanlig kallkompost kan man väl skaffa utan tillstånd?
Javisst. men har du tillgång till odlingsyta, är det enklaste att bara gräva ner grönsaksavfallet direkt. Maskarna tar snabbt hand om det, tar tar bara några veckor innan det blir jord under odlingssäsongen. Ju mer du finfördelat avfallet innan du gräver ner det, ju snabbare går det. Kör skal och rens i food-processorn! Så slipper du omvägen via kompostbehållare.
Helt snurrigt att det ska kosta så mycket pengar med egen kompost! Och även snurrigt att det inte kommuniceras tydligare från kommunen att bostadsrättsföreningar faktiskt sparar pengar på att börja återvinna sitt matavfall - hämtningen är subventionerad och man får som sagt alla tillbehör man behöver av kommunen.
Vi håller på att sätta det i verket nu i vår brf, och jag rekommenderar så klart alla andra att göra samma sak. Här finns info och anmälan för alla som bor i Stockholm:
http://www.stockholm.se/KlimatMiljo/Avfall-och-atervinning/Sortera-dina-sopor/Matavfall1/
Kompostering - ett lyxnöje?
Ja, om man tycker det är ett nöje att sprida ut för människor och miljö diverse giftiga gaser och mögel och till atmosfären koldioxid, kolla här:
http://projkat.slu.se/SafariDokument/117.htm
http://www.expressen.se/nyheter/1.1196998/dodad-av-kompost
I Facts of Life utgiven av FN, står det i samband med att skydda sin hälsa i u-länder:
”Bränn eller gräv ner allt hushållsavfall. Flugor, som ofta sprider bakterier, förökar sig snabbt i köksavfall. Sopor bör därför aldrig kastas på marken, utan bör dagligen grävas ner, brännas eller skaffas undan på något annat sätt. Genom att tillämpa dessa råd kan du skydda dig själv och din familj mot diarré, kolera, tyfus, inälvsmask, matförgiftning och många andra sjukdomar.”
Varför undanhåller FN u-länderna lyxnöjet att kompostera genom att uppmuntra till nergrävning? Det som är toppen för oss i i-länderna duger tydligen inte för u-länderna…eller? Fast när det varit stora naturkatastrofer så är det ju snabb nergrävning/jordisering av både döda djurkroppar och människor som gäller för att hindra smittspridning. Kan någon få ihop ekvationen?
Tack för alla intressanta kommentarer! Att gräva ner låter absolut intressant också. Men det skulle förstås kräva en viss samordning i ett stort område med flerbostadshus, för att inte innebära att hela området förvandlas till en uppgrävd krater.
Angående de sist inkomna funderingarna kring nedgrävning av kroppar vs kompostering: Nu hade jag ju inte tänkt att kompostera några lik... och inga döda djur heller, för den delen, utan främst grönsaksavfall. Och jag tänker mig att en stängd kompost är en helt annan sak än att slänga sina sopor på marken.
Men grannarna har börjat nappa på idén med hämtning från kommunen, så förhoppningsvis kör vi på den lösningen. Fortsättning följer...
Vet inte om artikelförfattaren känner till detta men komposterning är i princip en långsam förbränning - nästan allt blir koldioxid när processen är klar. Känns det inte bättre att kommunen gör Biogas av avfallet? (den processen ger lika mycket jord också).
Nedanstående debattartikel skrev jag 1992 och den är t.o.m. ännu mer aktuell i dag:
MILJÖETABLISSEMANGETS STORA MISSTAG
I elementära läroböcker i kemi anges samma formel för kompostering/förmultning och förbränning av organiskt material. Förenklat kan man uttrycka det så här:
Organiskt material + Luftsyre = Koldioxid + Vatten + Energi
KOLDIOXIDEN avgår till lufthavet och kan enligt AGW-”hypotesen” bidra till växthuseffekten.
VATTEN och växtsafter avdunstar till ingen nytta.
ENERGIN avgår som värme (till ingen nytta) och miljöskadliga gaser till omgivning och lufthav.
Miljöetablissemanget brukar hävda att kompostering och ytgödsling är det enda rätta sättet att återvinna trädgårdsavfall därför att naturen gör så när den låter löven från träden i skogen falla till marken och bilda förna, humus och mullämnen. Men skälet till att naturen gör så är precis tvärtemot det kompostexperterna tror. Naturen är nämligen endast ute efter arternas fortbestånd och det fungerar bäst om näringstillgången ligger vid existensminimum. Naturen gödslar sig själv i huvudsak genom de avdöda växternas rötter. Tyvärr har allt för få kännedom om detta att det är växtnäring frigjord genom förruttnelse nere i jorden som växtrötter vill ha. Hade däremot fler på jorden haft kännedom om det så hade många i u-länderna inte behövt dö av svält. Kompost- och ytgödslingspropagandan bidrar därmed indirekt till svälten på jorden.
Naturen tar inte tillvara ovanjordsavfallet lika bra som lantbrukaren när han noga plöjer ner blast, skörderester och naturgödsel eller när trädgårdsägaren jordiserar sitt köks- och trädgårdsavfall. Jordisera är det nya sättet att direkt och färskt packa ner avfallet i grävda eller borrade hål vid växternas rötter, så att all näring och energi bryts ner och blir tillgängligt för växternas rötter. Hade naturen plöjt ner eller jordiserat det organiska ovanjordsavfallet hade matjordslagret räknemässigt nu varit minst 2 km tjockt och omöjliggjort tillvaron för många av de livsformer som nu finns på jorden.
Nu är istället matjordslagret i skogen i regel obetydligt och ganska näringsfattigt och sterilt. Det vet den som försökt odla och överföra f.d. skogsmark till betes- eller åkermark. Men även om naturens sätt att ta hand om sitt ovanjordsavfall ger lika litet i utbyte som kompostering, är naturen klokare än kompostexperterna även i ett annat viktigt avseende, den samlar inte ihop avfallet i högar eller behållare utan fördelar det jämt och tunt över marken. Härigenom utvecklas det mindre mängd skadliga gaser, mögel och miljögifter jämfört med vad som är fallet vid kompostering i behållare eller högar. Det är sannolikt detta som är orsaken till att vår inandningsluft är användbar efter årmiljoner av växtlighet på jorden.
Det är märkligt att miljöetablissemanget ännu inte observerat detta utan fortsätter att rekommendera att allas vårt lufthav användes som sopstation sk molekylsopor. Inom jordbruket underhålls matjordslagret genom att skörderester och kreatursgödsel noggrant plöjs ner. Härigenom kommer all näring och energi i det färska avfallet tillgodo för maskar, mikroliv och kommande grödor. Matjordslagret och underliggande jordlager har en helt unik förmåga att absorbera, bryta ner och lagra allt det som finns i organiskt avfall. Utan denna unika egenskap skulle vårt grundvatten varit fördärvat för länge sedan.
Därför är det till stor skada att miljöetablissemanget fortsätter att vilseföra och indoktrinera oss med sin kompostpropaganda så att inte det närings- och energirika köks- och trädgårdsavfallet direkt och färskt jordiseras runt fruktträd, bärbuskar, grönsaksland, rabatter, växthus m.m. Med jordisering börjar en ny era inom både trädgårdsodlingen, miljön och för att minska svälten i u-länder!
PS: Och för den som dessutom tror att endast ca. 0,04% koldioxid i atmosfären bidrar till den något lite förhöjda medeltemperaturen på jorden, så måste ju jordisering vara den optimala lösningen för organiskt avfall eftersom kolet/koldioxiden också bindes under kortare eller längre tid i jorden.
Jordisering är en modern variant av terra preta.
Sara, du skriver:
”Nu hade jag ju inte tänkt att kompostera några lik...”
Våra döda gräves och jordiseras ju sedan urminnes tider. Enda felet med jordbegravningarna är att gravarna gräves alldeles för djupa. Om du kollar här (längst ner): http://www.skurupsborren.se/urnborrning.html
Så kan du läsa om hur engelska ekologer redan 1993 planerar att inrätta ”De dödas skog” för att på så vis bättre utnyttja näringen från de begravda. Fast å andra sidan så är ju den alltmer så vanliga kremeringen inget annat än kompostering d.v.s. en oxidations – och förbränningsprocess fast vid mycket högre temperatur. Vanlig kompostering är en förbränningsprocess vid låg temperatur d.v.s. en långsam kallförbränningsprocess och som nästan bara lämnar askhalten kvar. Varmkompostering är ett sätt att göra det organiska materialet värdelöst på kortare tid, samma gäller maskkompostering. Alla de tusentals fina kolföreningar som fotosyntesen byggt upp går till spillo vid kompostering. Tyvärr har miljöetablissemanget och våra myndigheter ännu inte (efter alla dessa år) observerat och förstått detta att varje gram som en kompost minskar i vikt avgår som koldioxid samt mer eller mindre giftiga gaser till omgivning och lufthav, s.k. molekylsopor. Så om enda önskan är att minska det organiska avfallets volym och vikt är kompostering en effektiv metod, näst efter uppeldning. Men i verkligheten har volymen ökats ofantligt genom avfallets överförande till gasform. Om kompostgaserna varit lika synliga som rök hade kompostering i villaträdgårdar varit förbjuden för länge sedan.
Alltsä, ingenting torde vara mer gåtfullt ifråga om mänskliga beteenden än att uppmana villaägare och trädgårdsodlare att kompostera sitt köks- och trädgårdsavfall. Det är lika fel som att råda någon som kommer från vedboden med en korg brasved att först elda upp veden i trädgården och därefter gå in med askan och försöka få en stor härlig brasa av askresterna.
Vidare skriver du:
”och inga döda djur heller”
Mycket märkligt, var ska vi göra av t.ex. alla våra husdjur? I min familj har vi alltid haft katter och efterhand som de dör så begraver/jordiserar vi dem (sedan 30 år) vid ett päronträd. Att päronträdet växer så det knakar behöver jag väl ens inte nämna. Vad det gäller övrigt animaliskt från kyckling, kotlettben, fiskrens m.m. så är det jordisering som gäller.
Ditt raljerande med; ”att hela området förvandlas till en uppgrävd krater” visar bara att du inte har de minsta lilla erfarenhet eller kunskap i ämnet.
På klimatbloggen The Climate Scam diskuterade vi för ca två veckor sedan FAO:s kampanj mot världssvälten. Där kan du lära mer genom att läsa mina inlägg (ett tiotal) under rubriken ”The 1 billion hungry” . Länkadressen: http://www.theclimatescam.se/2010/05/10/the-1-billion-hungry/#comments
Världens enklaste och billigaste miljöåtgärd:
SLUTA KOMPOSTERA BÖRJA JORDISERA!
Dessutom kan den betyda skillnaden mellan liv och död:
Glömde tipsa om att päronträdet finns till beskådande på min blogg:
http://miljoinnovator.blogspot.com/2009/05/jordisering-motverkar-paronro...
Eller varför inte besöka mig! Mitt rekordodlande och jordiserande är sedan länge en skånsk turistattraktion:
http://www.skurup.se/normal/Product.aspx?lang=sv&id=256399&doc=1248