Effektbloggen
Näringslivet varnar för oljekris
Är det kanske lättare att ta till sig varningarna om en snar oljekris om varningarna kommer från oljeindustrin själv?
I förra veckan, under World Economic Forum i Davos, överraskade franska oljebolaget Totals vd Thierry Desmarest den samlade världseliten genom att sänka förhoppningarna om framtida oljeproduktion rejält. Enligt Desmarest kommer världen att få svårt att nå över en produktion på 95 miljoner fat om dagen. 10 miljoner fat mer än i dag, men mindre än behovet för en växande världsekonomi. Enligt Internationella Energiorganets måste produktionen vara 106 miljoner fat år 2030 om tillväxten ska kunna fortsätta.
I veckan kommer dessutom en rapport från det brittiska näringslivet med skarpa varningar om kommande oljebrist och prischocker. En av de företagsledare som står bakom rapporten är Richard Branson (bilden), vd för Virgin group i vilken bland annat ingår flyg- och andra resebolag.
– The next five years will see us face another crunch – the oil crunch. This time, we do have the chance to prepare. The challenge is to use that time well, säger Branson i förordet till rapporten enligt The Guardian.
Enligt Jeremy Legett, författare till boken "Till sista droppen" och företagsledare inom solkraftsindustrin, är den brittiska regeringen på väg att sluta lita på Exxon och Saudiarabien när det gäller framtida oljetillgångar och i stället ta in information från andra håll.
Låter positivt, men mycket ska nog till för att något sådant ska hända i Sverige. På Energimyndigheten verkar frågan om oljetoppen ha blivit prestige. Hellre struntar man i att ta sitt ansvar för att förbereda Sverige på oljetoppens konsekvenser än erkänner att man kanske borde lyssna på andra än de som säger att allt är under kontroll.
Bloggat: Kjell Aleklett om peak oil i Davos
Media: Realtid om Richard Bransons varning
Världens största korthus
Det finns något väldigt ihåligt i den övergripande politiska målsättningen att öka BNP. Inte alltid är det så lätt att ta på denna ihålighet, men tack vare staden Ordos i norra Kina blir detta fullt möjligt. Till och med rent fysiskt. I ett Al Jazeera-reportage rapporteras hur den kinesiska regeringen, för att öka BNP, har byggt hela denna stad som kan rymma över en miljon invånare. Ingen har dock råd att bo i stan så allt är tomt, ihåligt och dött. Vad nu det spelar för roll när Kina, tack vare satsningar som denna, kan fortsätta visa upp tillväxtsiffror kring 8 procent. Skapade med nytryckta pengar som inte har någon motsvarighet i verkligt värde.
Tillväxtekonomin är världens största korthus. Frågan hur länge till det går att få det att stå. Och kanske mer intressant, hur länge till folk kommer att tro att det kan stå. Staden Ordos är trots allt ett undantag när det gäller att tydliggöra galenskapen i att spendera pengar med det enda syftet att öka tillväxten. De mesta stimulanspengar som regeringar plöjer ner i ekonomin letar sig fram till sådant som finns överallt runt omkring och som vi därför har svårt att se. Nya köpcentrum, meningslös shopping och investeringar i fossil infrastruktur (till exempel Göteborgs flygsatsning).
(Tipstack: Harry Bowles på Oljesnack)
Lågflygande planer i Göteborg
Göteborg storsatsar, läser jag i Göteborgs-Posten. Men inte på sådant som andra städer eller länder brukar stoltsera med, som gröna jobb, energiomställning eller ens på ny smart teknik. De satsar på att bli ett flygplatsnav. För 200 miljoner kronor ska man koppla ihop Landvetters flygplats med ett tiotal svenska städer. Folk ska ta inrikesflyget till Göteborg från hela landet för att sedan byta till ett annat flyg ut till någon av ett 40-tal europeiska städer.
Göran Johansson, före detta kommunalråd och numera styrelseordförande i Göteborg & Co som ska marknadsföra staden, glädjer sig:
– I vår globaliserade värld har flyget en avgörande betydelse för både sysselsättning och turism. Det här kommer att skapa tusentals jobb i Göteborgsregionen, men också i Karlstad och Växjö, säger han.
City Airline räknar med att åttafaldiga sina passagerare från dagens 150 000 per år till 1,2 miljoner fram till våren 2011. Det är om ett år.
Västra Götalandsregionen ska vara med och betala. Och det är förståeligt att fler arbetstillfällen låter som goda nyheter i lågkonjunkturer. Men varför satsar man inte på en bransch som har framtiden för sig? En region som bygger sitt välstånd på biltillverkning och flygtrafik rimmar illa med en hel massa ord. Som oljetopp, klimatförändringar och resiliens. Till exempel.
Tidigare inlägg
@ copyright 2009. All rights reserved. Designad av