Effektbloggen
Allas vägar
Jag vet inte hur vanligt det är att cyklister i Sverige blir åthutade av arga bilister att de borde hålla sig undan eftersom de inte betalar för vägarna. Men i Storbritannien har ett gäng cyklister i alla fall blivit så trötta på det att de har startat kampanjen ipayroadtax.com. Fordonsskatten går nämligen inte till att bygga vägar, utan finansieras gemensamt av alla medborgare, förklarar upphovsmännen tålmodigt.
” Hopefully, it’s a site to make people pause and think about an issue that too many assume to be minor or trivial but which many of those on the receiving end of threatening behaviour from “road owning” motorists know only too well can be a real danger.”, skriver Carlton Reid som har startat sajten. Och illustrerar med följande filmklipp:
Oavsett om det är ett argument som används här eller inte är det bara att se sig om på vägarna för att det ska bli tydligt vilka fortskaffningsmedel som får mest kvadratmeter (och väghållning) för skattepengarna.
Men: som cyklist är det synd att bara gnälla. Det finns en massa bra saker också. Bara det att våren gör det möjligt att cykla utan att behöva oroa sig för att halka (åtminstone på stockholmska breddgrader) är grymt skönt. Andra roliga saker är de sajter på nätet som kan hjälpa en att välja rätt och snabbast väg även om man inte kör bil. Stockholmare kan prova cykelreseplaneraren.
I Lund finns Resejämföraren, som tydligt visar skillnaderna mellan olika färdsätt för olika sträckor. Knappa in start och mål, så kommer en tabell över hur lång tid resan tar med cykel/bil/buss/till fots, vad den kostar, hur mycket CO2-utsläpp den ger upphov till – alternativt hur många kalorier den bränner.
Resejämföraren bygger på en openstreetmap-applikation som fungerar ungefär som Wikipedia. Det innebär att alla som vill kan dela med sig av sina bästa cykelrutter.
Någon gång i framtiden kommer förhoppningsvis också funktioner som visar hur backiga olika rutter är.
Fler som är glada över att cykla: Bloggen Malmö-Lund på cykel, cykelsmart.se
Vi är för många
Frågan om hur många människor jorden egentligen kan klara av har alltid haft flera svåra knutar. Några av dem kom till exempel fram i intervjun med Richard Heinberg i senaste numret av Effekt.
Man kan hamna i främlingsfientlighet och protektionism. Argument om att Syds talrika befolkning skulle utgöra problemet med sin blotta mängd krockar mot argumentet att det är världens rika befolkning som är det verkliga hotet i kraft av sin enorma konsumtion.
Efter gårdagens debattartikel i DN, där en rad forskare menade att det behövs idéer om hur människor – frivilligt – ska välja att skaffa färre barn om planeten ska mäkta med, har 900 kommentarer kommit in. Inte minst tillväxtfrågan debatteras.
Forskarna påpekar i sin artikel på det ohållbara i att politiker på det lokala planet, såväl bland kommuner som nationellt, ser fler invånare som något eftersträvansvärt trots att de flesta är överens om att 9 miljarder människor på jorden kan bli väldigt knivigt. Samtidigt är hela vår ekonomi byggt på evig tillväxt, inte minst pensionssystemet som likt ett jättelikt pyramidspel rasar om det inte hela tiden finns fler unga än gamla.
Ytterligare ett spår i befolkningsdebatten är jämställdhetsfrågan. Fortfarande dör varje år en halv miljon kvinnor i samband med förlossningar. Undersökningar visar att om de som vill får tillgång till preventivmedel skulle inte bara fler kvinnor få makt över sina egna liv och kroppar. Det skulle också vara ett långt mer kostnadseffektivt sätt att minska utsläppen av växthusgaser än att till exempel satsa på högteknologiska projekt. Men – det finns också de som påpekar att politiska åtgärder för befolkningsminskning många gånger har gått ut just över kvinnorna och att man riskerar att leda uppmärksamheten bort från den rika världens överkonsumtion och återigen lägga bördan på utvecklingsländerna.
Många vändor, således. För att fördjupa sig ytterligare rekommenderar jag det seminarium om kvinnor och klimat som kommer att hållas på ABF-huset i Stockholm den 29 mars. Medverkar gör bland andra RFSU:s Lena Lennerhed och klimatpolitiska professorn Björn-Ola Linnér. Läs mer om seminariet här.
Personliga utsläppskvoter i riksdagen
Som vi skrivit om tidigare ökar intresset för att dela lika på utsläppen genom personliga utsläppskvoter. Den 19 maj är Effekt med och arrangerar ett seminarium i riksdagen på detta tema. Bland annat har vi bjudit in två brittiska gäster, David Fleming och Matt Prescott, som båda är experter engagerade i denna fråga.
@ copyright 2009. All rights reserved. Designad av