Film

Undergången presenterad som en MTV-video

Som de flesta andra hoppas jag innerligt att mänskligheten på något mirakulöst lyckas hindra klimatförändringarna från att rusa iväg, ohejdbara, mot den totala katastrofen – Haiti på global skala. Men var och en som vågar hålla sig någorlunda uppdaterad med klimatforskningen vet att sannolikheten för att detta mirakulösa kommer att ske är väldigt liten. Och så far tankarna iväg.

Jag kan föreställa mig en lång rad scenarier för hur det kan komma att bli, men de som skrämmer mig mest är den typ av kollaps som tar kol på all empati. Där våldet är det enda som återstår. Så som det är filmen Vägen som har premiär i morgon. Det är en påkostad Hollywood-skildring (med Viggo Mortensen i huvudrollen) av Cormac McCarthys roman med samma namn. Den brutala och ödsliga miljö som Vägen består av är visserligen extrem, men knappast osannolik (dock om betydligt längre tid än vad som antyds i filmen).

När jag såg filmen i höstas blev jag besviken på en del saker (bland annat de allt annat än subtila produktplaceringarna), men ändå fascinerad av att en stor amerikansk filmproduktion så seriöst beskriver civilisationens undergång.

Sen letar jag fram en trailer för att lägga in här och hittar den du ser nedan. Civilisationens undergång presenterad lika käckt och obekymrat som vore det den senaste MTV-videon. Plötsligt slår det mig att för de flesta är ett globalt kollapsat samhälle lika mycket fiction som en spektakulär attack från gröna utomjordingar.

Recensioner: Sydsvenskan, DN, SVD, GP 

Världens dyraste klimatfilm

Jag såg nyligen Avatar, världens hittills dyraste spelfilm, med den enda förväntningen att få se ohyggligt mycket pengar brännas på häftiga effekter och ett tunnt manus. Jag hade inte kunnat ana att jag på köpet skulle få en pedagogisk och känslosamt drabbande lektion om vad som försatt världen (vår alltså) i klimatkris.

Avatar utspelar sig i framtiden. På den främmande planeten Pandora pågår en storskalig, mänsklig expedition för att utvinna mineralet Unobtanium, som olyckligtvis råkar finnas i marken under ursprungsfolket Na’vis boplats. Inom den mänskliga expeditionen pågår en maktkamp mellan humanistiska antropologer och testosteronstinna soldater om hur man ska gå till väga för att flytta Na’vi-folket. Genom inkännande diplomati eller det mer ekonomiska alternativet: rå vapenkraft?

Som ni kanske redan har förstått är filmen en övertydlig kommentar till Irakkriget (om inte – byt ut unobtanium mot olja och bilden klarnar). Men också – och som det betydligt mer intressant och unik – en knivskarp kritik av den rådande samhällsordningen. Man kan till och med gå längre och kalla filmen för ett slag riktat mot vår moderna civilisations grundvalar: vinstprincipen och utvecklingstanken.

Med spelfilmens enkla men effektiva medel visar Avatar hur krav på ständig och ökande vinst skapar en både inhuman och naturfientlig mentalitet, en maskin som inte går att stoppa. Det fina med filmen är att den också gestaltar att denna rovdriftsmentalitet inte är en mänsklig natur utan ett val som görs om och om igen. Därmed går det också att välja annorlunda, som vissa människor i Avatar väljer att göra.

Du har säkert snobbvänner som tycker att Avatar är en smetig Hollywoodsaga för popcornsknarkande tonåringar. Strunta i dem. Boka en biljett omedelbart.

Filmerna du inte får missa innan Köpenhamn

Höj pulsen inför Köpenhamnsmötet med en filmkväll. Här är tre filmer du inte får missa. Och har du redan sett dem är de värda att se en gång till.

Burn up

Regi: Omar Madha

Detta är den självklara uppladdningsfilmen inför Köpenhamn. Effekts Sara Jeswani hyllade Burn up efter att den sänts i brittiska BBC för ett drygt år sedan:
"Burn Up är ett drama om spelet mellan oljeindustri, internationell diplomati och klimatrörelse inför och under en framtida klimatförhandling på FN-nivå, inte helt olik den vi närmar oss i Köpenhamn om bara drygt ett år. Där krockar oljeindustrins makt med enskildas förståelse av vad som faktiskt håller på att ske, forskarnas varningsrop med politikers ”realism” och vinstintressen med den explosiva frågan om hur mycket olja som egentligen finns kvar att pumpa upp.

Det är insatt, engagerande, olidligt spännande – och baserat på en allt mer skrämmande sanning."

 

Battle in Seattle

Regi: Stuart Townsend

För exakt tio år sedan höll Världshandelsorganisationen WTO sitt åliga möte i Seattle i USA. Stadens borgmästare och WTO-delegaterna överraskades av de kraftiga protesterna och förhandlingarna om ett nyliberalt handelsavtal bröt samman. Omkring 50 000 människor beräknas ha gått ut på gatorna i en välorganiserad icke-våldsaktion i syfte att stoppa mötet.

I Battle in Seattle skildras händelserna ur ett par olika perspektiv: en grupp aktivister, en polis, en tv-reporter och Seattles borgmästare. Här visas kraften i massiva ickevålds-protester och schismen mellan majoriteten av aktivisterna och de grupper av svartklädda aktivister som vill ha kravaller till varje pris.

Det blir också tydligt hur starkt människor påverkas av att se polisvåld med egna ögon.

 

Thank you for smoking

Regi: Jason Reitman

Det här tipset är framför allt ett måste för världens samlade klimatförnekare. Och oss andra som försöker förstå oss på dem. Charmige tobakslobbyisten Nick Naylor gör sitt yttersta för att övertyga världen om att det där med rökning inte är så farligt när allt kommer omkring. I filmens inledning drar Nick Naylor tobaksindustrins strategi. Deras vetenskapliga backup är en tysk professor som forskat på tobakens "eventuella" skadeverkningar i 30 år. Utan resultat. Naylor kommenterar: "Mannen är ett geni. Han skulle kunna motbevisa gravitationen".

Parallellerna med klimatförnekarindustrin är åtskilliga.

Hela filmen finns på Youtube. Här är de första 9 minutrarna:

Intervju med Age of Stupid-regissören Franny Armstrong

På tisdag har klimatfilmen Age of Stupid premiär i Sverige (och i över 50 andra länder). Den visas under premiärkvällen på 12 svenska orter.

I somras träffade jag Age of Stupids regissör Franny Armstrong i London. Min intervju med henne kan man läsa i veckans Fokus.

"Jag har jobbat med filmen i nästan fem år så jag har förändrats
totalt. Den största skillnaden är att jag är ännu mer övertygad om att
mänskligheten är värd att rädda. Som art är vi väldigt destruktiva, så
på ett sätt vore det bästa som hänt planeten att vi utrotade oss själva, men efter att ha tillbringat de senaste fem åren med att möta världens mest fantastiska personer inser jag att vi är så speciella och så unika och att det skulle vara en enorm förlust. Och för vilket skäl – för att få köra runt i stora bilar och sitta och glo på plasma-tv-skärmar?"

Här är trailern inför premiären i USA:

The Age of Stupid USA Trailer from Age of Stupid on Vimeo.

Age of Stupid - snart i Sverige

Om två veckor är det global premiär för klimatrysaren Age of Stupid. Den går upp i över 50 länder samtidigt. Bland annat på 12 ställen i Sverige. Effekt-redaktionen såg filmen i somras i London och kunde inte riktigt enas om ett omdöme. Recension kommer i premiärnumret av Effekt (glöm inte teckna prenumeration!).

Jag är glädjer mig hur som helst åt att två av de lösningar som filmen propagerar för är koldioxidransonering och Minskning & Utjämning.

Här är traliern inför den globala premiären:

The Age of Stupid Global Premiere Trailer from Age of Stupid on Vimeo.

Senaste kommentarerna

  • Globalthinker: "Skeptiker påtalar bristen på bevis" De skeptiker som...
  • Flute: Hemodlade gurkor gar inte att jamfora med dem man...
  • Gäst: Ett till starkt bidrag till att belägga...
  • Mr Svart Jord: PS. Gurkan vägde 260 gr. Om nu det är intressant att...
  • Gäst: Den Nya Världsordningen använder således alla knep för...