David Jonstad
David Jonstad
david.jonstad@effektmagasin.se
0708-88 17 23
350.orgs nya kampanj: Börja jobba!
Den outröttlige Bill McKibben och hans 350-team tar i dag nya tag för att få in världen på rätt spår. I höstas arrangerade nätverket 350.org världshistoriens mest välspridda politiska manifestation. Över 5 200 aktioner genomfördes 181 länder med syftet att få världens ledare att skriva under ett klimatavtal som minskar koldioxidhalten i atmosfären från nuvarnde 387 miljondelar till under 350 (efter klimatvetenskapens rekommendationer).
Hösten 2010, den 10 oktober – 10/10/10 – äger nästa megamanifestation rum. Den följer 350.orgs 2010-tema: "Get to work" som handlar om att påbörja omställningen av lokalsamhället. Så här skriver Bill McKibben i ett öppet brev till alla som kämpar för en hållbar framtid:
We're calling it the 10/10 Global Work Party, and in every corner of the world we hope communities will put up solar panels, insulate homes, erect windmills, plant trees, paint bikepaths, launch or harvest local gardens. We'll make sure the world sees this huge day of effort--and we'll use it to send a simple message to our leaders: "We're working--what about you? If we can cover the roof of the school with solar panels, surely you can pass the legislation or sign the treaty that will spread our work everywhere, and confront the climate crisis in time." 10/10/10 will take a snapshot of a clean energy future.
Sugen på att kavla upp ärmarna? Anmäl dig här.
Lyssna på en audiovisuell presentation av planen för 2010.
Kinas blågula koldioxid
Det är lätt att peka finger åt Kinas flitiga byggande av nya kolkraftverk, men det kan vara värt att veta vad de ofta används till: att producera varor som konsumeras i Västvärlden. Av världens totala koldioxidutsläpp är 23 procent utsläpp som ligger inbäddade i varor som oftast går från fattiga länder till rika. Inte sällan från Kina till Europa. Det visar en ny studie som publicerats i den amerikanska vetenskapsakademins tidskrift PNAS och som refereras i Time. I vissa europeiska länder som Sverige, Frankrike och Storbritannien kan så mycket som en tredjedel av de konsumtionsrelaterade utsläppen spåras till andra länder.
Studien i PNAS bekräftar Naturvårdsverkets rapport Konsumtionens påverkan från 2008 som visar att Sveriges per capita-utsläpp ökar från 6 till 10 ton om utsläppen för produkter bokförs där de konsumeras i stället för där de produceras. (Observera att utsläppen som är inbäddade i Sveriges export har tagits med i dessa beräkningarna.)
För Kinas del innebär oursourcingen av utsläpp det omvända. Landets per capita-utsläpp sjunker från 3,9 till 3 ton enligt studien i PNAS.
Med det nuvarande sättet att beräkna utsläpp på (utifrån varors produktionsort) gynnas världens rika länder och deras ansvar för klimatkrisen framstår som mindre än det i verkligheten är. Som studiens författare Steven Davis och Ken Caldeira skriver:
"Konsumtionsbaserad bokföring av utsläpp stödjer etiska argument för att de mest utvecklande länderna — vilka är de som huvudsakligen drar nytta av utsläppen och som har större betalningsförmåga — borde leda den globala ansträningen för att minska utläppen."
Bild från Natures blogg Climate Feedback.
Se också bloggposten Stockholmslogik om miljöhuvudstaden Stockholms kreativa bokföring av utsläpp.
Media: Kina skriver på Köpenhamns-uppgörelsen (DN), Varm vinter i östra Medelhavet (DN), högt bensinpris (DN)
Oljetoppen
I grunden är oljetoppen eller peak oil något ganska enkelt och självklart. Inget varar för evigt, inte ens oljan. Det spelar ingen roll att dagens moderna samhälle är helt beroende av denna olja – likförbannat sinar den.
Enligt teorin om oljetoppen, utvecklad på 1950-talet av geologen Marion King Hubbert, följer alla oljefält samma utveckling. Produktionen av olja ökar till dess att omkring hälften av oljan i fältet är upppumpat, därefter minskar produktionen ungefär lika snabbt som den ökade. Lägg ihop alla världens oljefält och du får den globala kurva där vi nu befinner oss på toppen.
Konsekvenserna av detta är svåra att förutse. Vissa menar att det kan bli tvärstopp i maskineriet. Andra tror på en långsammare nedgång där samhället under tiden tvingas anpassa för att på nya sätt klara transporter, matproduktion och allt annat som oljan i dag används till.
Bara en sak är säker: förr eller senare inträffar oljetoppen och en stor omställning väntar.
En grafisk introduktion till oljetoppen (utdrag ur oljetemat i Effekt nr 1/2010). Klicka på bilden för att ladda ner som PDF.
Trailer till dokumentären A Crude Awakening:
Böcker
Olja av Gunnar Lindstedt. Den första och bästa boken på svenska om oljetoppen. Skriven journalisten Gunnar Lindstedt som tidigare var reporter på Veckans Affärer. Bristen på förberedelser inför oljetoppen, även om det är oklart när den kommer, riskerar att leda till en kraschlandning, skriver Lindstedt. Även Gunnar Lindstedts senaste bok Svart jord är värd att läsa för den som är intresserad av livet efter oljan.
The party's over av Richard Heinberg. En klassiker i sammanhanget och en av de första böckerna om oljetoppen. Richard Heinberg ger en bra sammanfattning av den svårgreppbara situation som människan befinner sig i efter 150 år av oljeanvändning, men berättar också om de andra resurskriserna som kommer i oljatoppens spår.
Läs en intervju med Richard Heinberg i Effekt nr 1/2010.
Till sista droppen av Jeremy Leggett. Många böcker om oljetoppen är skrivna personer som jobbat inom oljeindustrin. Så är till exempel fallet med Jeremy Leggett som har ett förflutet som geolog på Shell innan han bytte sida och anställdes av Greenpeace. I Till sista droppen ger Jeremy Leggett inte bara en introduktion till problematiken kring oljetoppen, men också en spännande inblick i oljevärlden.
Filmer/dokumentärer
End of Suburbia. Om bilsamhällets framväxt och dess öde när oljan sinar. Se hela filmen här.
Burn up. Drama med manus av Simon Beaufoy (Allt eller inget) där olje- och klimatkrisen skildras ur en oljedirektörs ögon.
Power of community. Inspirerande dokumentärfilm om hur bra Kuba hanterade oljekrisen i början av 90-talet när inflödet av olja från Sovjet plötsligt minskade drastiskt.
Collapse. Dokumentärfilm i form av en lång intervju med den Michael Ruppert som frustrerat förklarar den dystra läget för världen.
Sajter/organisationer
Bloggar med fokus på oljetoppen
Svenska bloggar: Flute-tankar, Livet efter oljan, Aleklett's Energy mix, Cornucopia?
Utländska bloggar: John-Michael Greer, Sharon Astyk, Our Finite World, From the wilderness
Andra tips
National Geograpics ambitiösa satsning "Aftermath. World without oil".
If oil runs out. Välgjord dramadokumentär från BBC. Här är första delen. Se resten på Youtube:
Vindkraftsparken är en chans för fordonsindustrin
Vindkraftsparken i Piteå kommun som regeringen i dag gav klartecken till kommer motsvara två kärnkraftverk när dess 1 100 kraftverk står färdiga.
Äntligen ett rejält steg framåt mot 100 procent förnybar energi som borde vara Sveriges (och världens) målsättning.
Ännu bättre skulle det kunna bli om vindkraftverken producerades i Sverige i stället för att importeras, troligen från Danmark. Närproducerade vindkraftverk är nog inte möjliga att få till innan den nu planerade vindkraftsparken står klar, men skulle kunna vara en målsättning för nästa vindkraftspark som byggs. För den blödande fordonsindustrin skulle detta vara ett betydligt bättre kort att satsa på än att hoppas på utländska investerare som inte gett upp tron på massbilismen.
Bloggat: Jöran Fagerlund, Maja Fjaestad
Konsumismen hotad – av metallbrist
Glöm klimatkris och oljetopp. Världens shoppingfrossa kommer hejdas av resursbrist. De sällsynta jordartsmetaller som är nödvändiga för att tillverka många av de högteknologiska prylar vi omger oss med, inklusive vindkraftverk, är snart en bristvara. Det rapporterar Times från en av Asiens största investeringskonferenser där Jack Lifton, expert på dessa metaller, gav några av världens största fondförvaltare en kalldusch.
I dag är det Kina som till 90 procenten förser världen med dessa metaller, men inom några år kommer Kina behöva dessa metaller själva. Inte minst på grund av bygget av stora vindkraftsparker.
– Vid det tillfället, när köparen av sällsynta metaller från General Electric dyker upp och vill köpa lite lantanoider, kommer Kina säga åt honom att allt är slut, berättade Jack Lifton under konferensen som hölls i Tokyo.
Visserligen finns det andra reserver av dessa metaller, men att utvinna dem är väldigt dyrt, komplicerat och tidskrävande. Världen kommer vara beroende av Kinas reserver under lång tid framöver, enligt Jack Lifton som spår ett slut för konsumismen och resurskrig med Kina.
Budskapet från konferensen i Tokyo är en påminnelse om att det spelar någon roll om så både klimat- och energikrisen löstes genom ett mirakel – en världsekonomi byggd på evig tillväxt är omöjlig att hålla igång även av andra skäl.
Läs också bloggen Flutes genomgång av tillgången på sällsynta ämnen.
Ingen win win-situation
Varför kan inte företagen se möjligheterna i klimatkrisen? Vet de inte om att det kinesiska tecknet för kris har två betydelser: "fara" och "win win-situation"?
Det verkar inte spela någon roll att miljövänner och politiker, röda, blåa och gröna, de senaste åren har ramlat över varandra för att få förklara att företagen skulle tjäna massor av pengar om de bara satsade på hållbara affärsmodeller och grön teknik. Antingen är företagen dummare än Maud Olofsson, eller smartare. För vad gäller den hållbara verksamheten och den gröna tekniken fortsätter den att vara en nischpryl.
Kan det kanske vara så att det är bättre för företagens ekonomi att hålla sig på den välbeprövade fossila vägen? Hur bra det än ser ut med solpaneler på taket?
Effekt-medarbetaren Jonas Fogelqvist tipsar på sin blogg om att Ikea är på väg att lägga ner sitt stora gröna projekt Ikea Greentech:
"Satsningar på bl a billiga solpaneler som skulle säljas på
IKEA-varuhusen är skrinlagda. Nästan alla anställda har sagts upp.
Enligt uppgift har IKEA Greentech tittat på 300 möjliga
investeringsobjekt men inte satsat pengar i ett enda."
Visst byggs det nya vindkraftverk och annan förnyelsebar energi, men inte i närheten av vad det borde byggas för att världen ska kunna försörjas utan fossil energi i framtiden.
Samtidigt är det uppenbart hur stora förändringarna kan bli om bara den billiga fossila energin blir mindre billig. Oljepriset ligger just nu kring 80 dollar, en historiskt mycket hög nivå, trots att det är lågkonjunktur. En av många konsekvenser av det höga oljepriset är att hastigheten på fraktfartygen sjunker (eftersom det drar mer bränsle ju snabbare ett fartyg rör sig). Från ett snitt på 20 knop är många rederier nu nere på 14 knop för sina fartyg, skriver Financial Times. (Under oljekrisen på 1970-talet sänktes farten till 11 knop.)
Sensmoralen av dessa två exempel är inte att det är värdelöst med solkraft och att vi ska åka långsammare på sjön. Den är följande: Om vi ska kunna se en omställning till exempelvis förnyelsebar energi krävs det antingen politisk styrning eller att priset på fossil energi går upp (till exempel på grund av minskat utbud). Helst både och.
Win win-situationen förblir en dröm.
Och för övrigt: Det kinesiska tecknet wēijī betyder just kris, eller farlig situation. Endast om man styckar upp det i bitar och är väldigt kreativ när man sätter ihop dem kan man få det till "möjlighet" eller kanske "win win-situation".
Bloggat om annat:
Warlenius om behovet av grönt nytänk inom vänstern
Flute om lustmord på ny ekomodernistisk bok
Hållplats Hådén om varför klimatåtgärder är rimliga även för osäkra
Cornucopia: Champagnevänstern upptäcker peak oil
Ny forskning: Att dela lika är bäst
Först kom boken Jämlikhetsandens tunga bevisföring för att jämlikhet skapar bättre samhällen. Nu kommer ny forskning som ger ännu mer stöd för idén om jämlika lösningar, till exempel i klimatfrågan.
Amerikanska forskare har funnit att det i våra hjärnor finns djupt nedärvda mekanismer för rättvis fördelning.
– Man har hittat ett fynd i hjärnan som tyder på att det finns ett basalt, inkodat motstånd mot ojämlika fördelningar, i det här fallet pengar, säger Martin Ingvar, professor i neurofysiologi på Karolinska Institutet som har läst den nya studien, till Vetenskapsradion.
Med denna vetskap, vad talar emot att låta en jämlik fördelning vara vägledande i hur vi hanterar klimat- och energikrisen? Systemet för att kunna göra det är färdigt, redo att tas i bruk. Det heter Tradable Energy Quotas ("köp- och säljbara energikvoter") eller kort gott koldioxidransonering. Vi skapar en koldioxidbudget med ett utsläppstak. Varje medborgare får en lika stor kvot av fossil energi att använda. Företag och organisationer får köpa sina ransoner. Den som inte använder upp hela sin kvot kan sälja till någon annan.
Så garanteras att utsläppen minskar samtidigt som det görs utifrån en jämlikhetsprincip. Det är, tror jag, en förutsättning för att vi ska ha en chans att lösa klimatkrisen.
I vår kommer idén om koldioxidransonering, eller personliga utsläppskvoter som den också kallas, att dyka upp lite varstans. Klimataktions styrelse föreslår inför organisationens årsmöte att ransonering lyfts in plattformen. Naturskyddsföreningen i Lund driver aktivt frågan om ransonering inför Naturskyddsföreningens årsmöte i sommar. Dessutom planeras både kampanj och riksdagsseminarium i frågan under våren. Mer om det senare.
Annat i media:
Skäl att öka ambitionerna i klimatfrågan, nivåerna av metangas i atmosfären ökar snabbt (The Independent)
Ann-Charlotte Marteus skriver bra om klimatskeptikernas hånflin (Expressens ledarsida)
Den mörka sanningen om pengajakten
Danmarks statsminister Lars Lökke Rasmussen misslyckades totalt med sitt mål att få till ett avtal på klimatmötet i Köpenhamn. Nu har Lökke en ny vision: Danmark ska bli ännu rikare. Danmark ska bli en av de rikaste länderna i världen.
Mer pengar, mer mer mer. Vad är det som får Lökke (och så många andra) att tro att något skulle bli så mycket bättre av att redan rika blir ännu rikare? En sak är säker, det är inte grundat i en annan av Lökkes visioner för Danmark, "kunskap". Den psykologiska forskningen visar exempelvis de brutalt nedslående konsekvenserna av ökad materialism. Så här skriver till exempel psykologprofessorn Tim Kasser i rapporten Weathercocks and signposts:
More materialistic individuals exhibit lower subjective well-being, are more likely to exhibit a range of psychological ills including depression and narcissism, have higher rates of drug and alcohol abuse, and report more headaches. They care less for other people and are less empathetic and more manipulative, less cooperative and more competitive. It is hardly surprising, therefore, that they also tend to care less about protecting the environment, having a world of beauty, or connecting with nature. They show a lower level of biophilia (love for living things) and have a higher ecological footprint.
Eller ta den numer välgrundade vetskapen att ökad tillväxt i redan rika länder inte förmår öka folks välbefinnande.
Vad är i så fall poängen med Lökkes vision? En är att ökad tillväxt gör att politiker lättare kan komma undan växande inkomstklyftor (alla blir ju lite rikare). En annan trolig förklaring är att även statsministrar påverkas av konsumtionssamhällets budskap, till exempel i form av reklam.
I videoklippet nedan pratar ovannämnda Tim Kasser om detta problem och citerar Martin Luther King: "We must rapidly begin the shift from a thing-oriented society to a person-oriented society."
Skulle kunna vara en bättre vision för Lökke och hans kollegor.
Den ljusa baksidan av materialismen är nämligen att personer som inte har lika materialistiska värderingar, som i stället
värdesätter personlig utveckling, relationer och engagemang tillsammans
med andra, tenderar att uppleva en högre grad av välbefinnande och bry
sig mer om andra människor, liksom miljön.
Klimatvetenskapen i din hand
Det har funnits tillfällen då jag hållt föredrag och önskat att jag kunnat koppla upp min hjärna mot James Hansen, Johan Rockström eller någon annan klimatforskare som inte bara har enorma kunskaper, men också vana att svara lugnt och sansat när någon kommer med illvilliga och osanna påståenden om klimatförändringarna.
För den som använder en iPhone eller iPod finns nu denna möjlighet. Inte uppkoppling till just Hansen eller Rockström, men väl till sajten Skeptical Science databas över hur man bemöter olika förnekarargument. Applikationen låter dig välja argument och ger sedan vetenskapens svar inklusive källhänvisningar.
För den som har tid att sätta sig ner vid en dator när förnekarargumentet dyker upp går det att till exempel använda denna händiga sida.
ps. Lyckligtvis är det rätt sällan som folk förnekar klimathotet när jag är ute och pratar. Jag gissar att det delvis beror på att jag numer nästan uteslutande fokuserar på hur vi ska hantera klimatfrågan snarare än vad den innebär. Det gör att folk hellre diskuterar hur vi ska kunna införa ransonering eller hitta en ekonomisk modell som inte bygger tillväxt etc.
Andra som uppmärksammat Skeptical Science IPhone-applikation: Uppsalainitiativet, 4fact, Emretsson, Climate Scam
Vattenfall dissar vindkraften och storsatsar på brunkol
Statligt ägda Vattenfall ökar investeringarna i fossil energi med 72 procent och halverar samtidigt investeringarna i vindkraft, skriver Dagens Industri.
Vindkraften anses inte lönsam, säger Vattenfall. Det har de säkert helt rätt i. En enkel jämförelse mellan vind och kol ger följande:
Vind alstras huvudsakligen genom skillnaden i temperatur mellan ekvatorn och polerna samt att jorden snurrar. Nog för att det kan finnas mycket energi i vind, men det är en energiform som är relativt okoncentrerad. Den är svår att utvinna i större skala.
Kol däremot består av superkomprimerat uråldrigt organisk material som naturen lagrat i hundratals miljoner år. Energin i kol är koncentrerad och enkel att utvinna.
Ny teknik i all ära, men den kommer aldrig göra vindkraften mer lönsam än kolkraften.
Så länge regeringens slappa krav på Vattenfall endast är att leverera vinst kommer Vattenfalls energi aldrig bli ren. Inte ens genom att göra så här sjuka musikvideos (obs "lignite" betyder brunkol, Lars G Josefsson dansar in 1.48):
@ copyright 2009. All rights reserved. Designad av