alliansen
Vad är ett MP-stöd värt?
Om Miljöpartiet säljer sig till de borgerliga, hur dyrt kan de göra det? Det är en av de stora frågorna just nu.
Stopp för utbyggnad av kärnkraften? Höjda klimatmål? Ingen Förbifart Stockholm? Sänkt arbetstid? En miljöministerpost?
Skicklig förhandlingsförmåga hos Miljöpartiet skulle faktiskt kunna innebära något positivt för planeten. Trots en valrörelse där klimat och miljöfrågor varit helt döda.
Man kanske inte ska hoppas för mycket, om det nu ens är en bra idé att Miljöpartiet över huvud taget inleder ett samarbete med de borgerliga. Men det är likväl en lockande tanke att se miljö- och klimatfrågorna blir centrala samtidigt som Sverigedemokraterna marginaliseras och glöms undan i ett hörn av Riksdagen.
Och även om det inte blir någon sådan uppgörelse utan i stället kaos i rikspolitiken, så är det inget som behöver innebära att klimatkrisen glöms bort. Naturskyddsföreningens generalsekreterare Svante Axelsson påminner klokt i Miljörapporten:
– Verkligheten kommer att knacka på dörren, klimat och miljöfrågor hamnar inte på den politiska agendan av taktiska skäl. De hamnar där för att de är påtagliga och märks.
Vilket i och för sig kan motsägs om Miljöpartiet byter sida, men ändå, i princip stämmer det nog rätt väl.
Klimatkrisen, energikrisen eller finanskrisen står alla och väntar utan för dörren. Undrar vem som knackar på först.
Missa inte Expos analys av varför Sverigedemokraterna kom in i Riksdagen
Bloggat: Schlaug, Cornucopia
Valet och (den verkliga) hållbarheten

Foto: Frankie Roberto.
Effektredaktionen följer valdebatten, men har inte mycket att sätta tänderna i.
Vem pratar omställning? Var är visionerna för ett fossilfritt samhälle?
I förra veckan gjorde Andreas Carlgren ett märkligt försökt till nytolkning av begreppen och menade att de kritiker som anser att Sverige borde uppfylla sina klimatmål på hemmaplan är motståndare till klimatbistånd för att hjälpa fattiga länder. Han fick argt svar av Jens Holm.
Annars är det ont om fjädrar som ryker. Hellre än frågan om massbilismens hållbarhet diskuterar man detaljerna om hur man ska få fler bilar som släpper ut lite mindre (Alliansens) (Miljöpartiets).
Den som följde tisdagens ekonomidebatt på SVT fick också höra Miljöpartiet visionera om en höjd koldioxidskatt som skulle ge 49 öre dyrare bensin. Det är visserligen mer än Moderaterna, som inte vill höja bensinpriset alls utan hoppas på en automatisk omställning när världsmarknadspriserna på olja går upp. Men det är lite som att man satt och petade i ett dockhus, med miniatyrbilar och små, små bensinpumpar som man stoppar in små, små pengar i.
Man pratar ören.
Men om målet verkligen är att minska bensinförbrukningen, hur mycket skulle 49 öre per liter påverka? Enligt en undersökning av SIKA härom året skulle bensinpriset behöva kosta 27 kronor och 50 öre per liter för att utsläppen från vägtrafiken år 2020 ska ha minskat 20 procent jämfört med år 1990.
I dag är riktpriset för blyfri 95 på 12,33 kr. Så ligger det något i SIKA:s analys är det snarare tior än ören som borde diskuteras.
Det vore för övrigt intressant att höra de olika partiernas definition av begreppet "hållbarhet". Menar man med hållbart samhälle en värld som kan fortsätta rulla på som i dag i så stor utsträckning som möjligt – bara vi inte sågar av den gren vi sitter på helt och hållet – eller menar man ett samhälle som faktiskt utgår från de yttre ramar som naturen sätter?
Annat intressant på nätet: Flute om USA:s ekonomiska läge.











